Fysikums styrelse

logo.jpgStyrelsen hade den 5 juni vårens sista sammanträde med en diger dagordning och jag ska här kommentera några av ärendena. Fysikum har under många år haft obalans i ekonomin mellan medel för undervisning på grund och avancerad nivå (UGA) och för forskarutbildning och forskning (FUF). UGA har gått med underskott och FUF med överskott. Eftersom Fysikums lärare är verksamma både inom undervisning och forskning så har vi sett delarna som kommunicerande kärl och inte fokuserat på denna obalans. Men med de ekonomiska redovisningar som … Continue Reading ››

Fysikums kommunikationsarbete och den nya webbsidan

serena_nobiliDen 31 maj fick Fysikums hemsida en förändrad form. Den ansluter till Stockholms universitets allmänna upplägg och innehåller nu fler ytor som uppdateras mer regelbundet. Styrelsen har beslutat att anställa Serena Nobili på halvtid bland annat för att arbeta med Fysikums kommunikationskanaler som hemsidan samt att ge PR-gruppen och studierektor stöd i den utåtriktade verksamheten. I hemsidans nyhetsfält så kommer vi publicera nya forskningsresultat och andra nyheter som är av vikt för institutionen. Jag kommer också att använda denna Fysikums blogg för … Continue Reading ››

Kaos på atomär nivå

Kaosteori studerar dynamiska modeller som är oerhört känsliga för små fluktuationer. Minimala ändringar i systemets begynnelsetillstånd leder t.ex. normalt till helt olika lösningar. Strikt kaotisk tidsutveckling kräver att den underliggande matematiska modellen är så kallat icke-linjär. Eftersom kvantmekaniken är en linjär teori stöter vi på ett problem: Hur kan kaos uppstå i naturen om de fysikaliska lagarna grundar sig på en linjär modell? Forskare på Fysikum har föreslagit att använda ett Bose-Einstein kondensat av kalla atomer för att få en djupare förståelse av kaos på en mikroskopisk skala. Kaotiska system Edward Lorenz, … Continue Reading ››

Nya resultat i Higgsjakten

På förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid vid Fysikum har omfattande erfarenhet av att söka efter Higgspartikeln vid LHC och tidigare acceleratorer och har under lång tid arbetat med konstruktionen av och dataanalys vid ATLAS experimentet. Higgsfältet Higgsfältet är en nödvändig ingrediens i en teori om elementarpartiklarna som kallas Standardmodellen och som formulerades på 1960-talet. Denna teori förklarade hur … Continue Reading ››

Undersökning av användbart molekylärt tillstånd skapat med röntgenlaser

Världens första hårdröntgen-frielektronlaser, Linac Coherent Light Source (LCLS) vid SLAC laboratoriet i Kalifornien, har använts för att skapa och studera ett molekylärt tillstånd som har förutspåtts vara mycket användbart för kemiska undersökningar tack vare sin känslighet för atomernas omgivning. Dessa så kallade DCH (Double Core-Hole)-tillstånd kan i så fall användas för kemisk analys, d.v.s. man kan identifiera ämnen, t.ex. föroreningar på en yta, eller studera en specifik atom i ett preparat med avseende på hur, och till vad, den binder. I ett samarbete mellan Stockholms Universitet, Uppsala Universitet och forskare … Continue Reading ››

Antiatomer fångade i atomfälla

Atomer gjorda av den vanliga materiens spegelbild - antimateria har fångats i en atomfälla. Experimentet har utförts vid CERN av ett forskarsamarbete kallat ALPHA, bestående av cirka 40 forskare vid 15 universitet, däribland Svante Jonsell vid Stockholms Universitet. Målet är nu att kunna studera antiatomerna i fällan för att se om de på något vis skiljer sig från vanliga atomer.
Paul Dirac
Paul Dirac Paul Dirac förutsade 1930 antipartiklars existens.
Antimateria Antimateria började som en rent teoretisk ide. Kring 1930 försökte Paul Dirac kombinera Einsteins speciella relativitetsteori med … Continue Reading ››