God JUL

Foto Andrey Efremov


Kära kollegor,

2019 går mot sitt slut och jag följer förra prefektens tradition och skriver en liten hälsning.
Efter ungefär hundra dagar som prefekt har jag inte lyckats köra Fysikum i botten än. Tvärtom har vi även 2019 haft en del framgångar. Tiden är ju sådan att erhållandet av externa anslag ofta mer eller mindre likställs med framgångsrik forskning – främst av dem som skall bedöma våra prestationer. Det finns naturligtvis ett samband – i den mån utdelningen baseras på tidigare forskning och på löften om framtida forskningsframgångar. Även jag skall då till stor del fokusera på erkännanden i form av erhållna bidrag. Det beror delvis på att jag per automatik informeras om anslag, medan forskningsresultat når mig mer sporadiskt. Spridning av våra forskningsresultat till kollegor är således något som jag tycker kan förbättras. Om jag tvingas sammanfatta vår forskningsgärning på det mest grovhuggna sättet, så har vi det gångna året publicerat mer än trettio artiklar i Physical Review Letters (varav sju blev valda som ”Feature” och/eller ”Editor’s suggestion”), och (enligt min räkning) sex artiklar i Nature.
Hursomhelst, det är omöjligt att i denna korta notis lista alla framgångar vi har haft. Jag väljer därför ut några som jag tycker är särskilt roliga: dels de som lovar gott om framtiden, dels de som ger uttryck för fruktbara samarbeten inom Fysikum. I första kategorin: vi har haft stor framgång när det gäller Vetenskapsrådets etableringsanslag: sju av tolv ansökningar blev beviljade, sex av dessa ligger på Fysikum. Det är särskilt glädjande att våra senaste biträdande lektorer, Foivos Perakis, Tim Linden och Igor Pikovski lyckades få anslaget (dessutom Maria Doncel, Jón Gudmundsson och Sergey Koroidov). Tim Linden erhöll också ytterligare ett motsvarande anslag från Rymdstyrelsen. Forskningen som utlovas rör kosmiska strålningen (Linden), röntgenspektroskopi för kondenserade materian fysik (Perakis) och gravitationseffekter inom kvantoptik (Pikovski). Bitr. lektor Markus Kowalewski lyckades dessutom att erhålla ett ERC starting grant för försöken att kontrollera kemiska reaktioner med hjälp av ljus. Sara Strandberg blev befordrad till Wallenberg Scholar för sin fortsatta forskning om Supersymmetri och tillhör därmed en mycket exklusiv klubb av framgångsrika yngre forskare i Sverige. I kategorien ”fruktbara samarbeten” vill jag nämna två: Hiranya Peiris har med andra medsökande från Fysikum, bl. a. Stefano Bonetti, Jón Gudmundsson och David Marsh erhållit ett VR miljöbidrag. Spännande interdisciplinär forskning som involverar kondenserade materiens fysik, kosmologi och modern instrumentering för att hitta ”påläggskalven” bland kandidaterna för mörka materian: axionen, som postulerades bland andra av Frank Wilczek (även han medsökande). En annan forskningsframgång, som dessutom är forskning som faktiskt har genomförts är beräkningar och skapandet av kvantmekaniska hörntillstånd med hjälp av ljus, ett samarbete mellan teoretikern Emil Bergholtz, och experimentalisten Mohamed Bourennane och deras grupper som publicerades i journalen Nature Photonics.
Det finns annat än forskning som gör Fysikum till en bra arbetsplats och till en framgångsrik institution. Jag vill tacka alla medarbetare som jobbar enträget med utåtriktad verksamhet, studentrekrytering och utveckling av vår undervisning: Särskilt vill jag nämna våra studierektorer Åsa Larson och Fredrik Hellberg samt studiekoordinatorerna Magnus Axelsson och Emma Wikberg. Studentrekryteringen och genomströmningen måste öka om vi på sikt vill försvara storleken på vår lärarkår, och vissa indikationer på höjd kvalitet av intaget (och därmed förhoppningsvis genomströmningen) kan skönjas. Rektor har gett i uppdrag att öka ”prestationen”, dvs. antal utexaminerade studenter. Masterkursen i maskininlärning av Jens Jasche är ett utmärkt exempel på en kurs som attraherar ovanligt många engagerade studenter.
Till sist vill jag nämna vår administrativa och tekniska avdelning som jobbar hårt med att stödja forskarverksamheten och sköter bland annat byråkratin. ”Byråkrati” används ofta som ett skällsord, men byråkratin är nödvändigt för att säkerställa att vi följer lagar och att vi gör rätt för oss. Det är utmärkt att vi har ”byråkrater” som hjälper oss med det, särskilt om dessa har förmågan att mildra de värsta tokigheterna.
Jag önskar er alla en rogivande och stärkande julledighet.
/Jan

Share this post
  •  
  •  
  •  
  •