Fysikums PRAO-elev bloggar

I våras hade vi på Fysikum besök av en mycket nyfiken och ambitiös PRAO-elev från högstadiet vid namn Marcus.  Men i stället för att vi berättar om hans äventyr med laserexperiment, relativitetsteoriföreläsningar och FysikShow, är det ännu roligare om han får göra det själv! Här kommer det därför – Marcus bidrag till Fysikums blogg!

————————————————————————————————

Albanova: Nu vet jag var jag vill studera och jobba.

Hej jag heter Marcus och jag har Praoat (pryat) på Albanova veckorna 7-8. Jag ville Praoa på Albanova eftersom jag har varit intresserad av naturvetenskap sedan femte klass. Först var det kemi som intresserade mig mest, men sedan blev jag mer och mer intresserad av fysik, särskilt Einstein och den speciella relativitetsteorin. För mig var detta det perfekta tillfället att lära mig mer, men, ännu viktigare, att få vistas i en miljö med andra naturvetenskapsintresserade personer. Under min PRAO på Albanova fick jag uppleva tre föredrag, två tutorpass, en hel del labbarbete, en fysikshow och mycket mer.

Detta är en kort summering av mina upplevelser på Albanova och hur det varit att Praoa där.

Måndagen den nionde februari.

När jag fick beskedet om att jag skulle få praoa på Albanova blev jag fantastiskt glad. Jag förväntade mig inte att jag skulle få vara i ett labb eller något sådant, utan att jag skulle få riva papper och städa upp efter experiment. Men jag brydde mig inte – det var bra nog för att jag skulle se fram emot måndagen. När jag kom dit möttes jag av Emma och Stefano. Emma är studievägledare på Albanova och Stefano är experimentalist. Först gav Emma mig en rundtur på Albanova och sedan fick jag gå ner till laserlabbet med Stefano. Japp: LASERLABBET. LASRAR. Detta var fantastiskt spännande eftersom jag aldrig varit i ett fysiklabb. Från klockan 10 till klockan 12 var jag i ett riktigt fysiklabb med en fysikforskare och höll på med lasrar. Jag fick se den stora lasern som de använder för att ta speciella prover och uppfatta olika typer av strålning. Min uppgift i labbet var att arbeta med Stefano och bygga ett experiment som ska visa på diffraktion och att i diffraktionsmönster finns alltid bilden (och informationen) av ursprungsobjektet kvar. Efter tiden i labbet gick jag och Stefano och åt lunch. Detta måste definitivt vara en av de bästa luncherna i mitt liv. Jag fick sitta och diskutera fysik hela lunchen! Det kan knappast bli mycket bättre! Jag var i en typ av eufori hela dagen och när jag kom hem till mina föräldrar kunde jag säga utan överdrift att det var en av de bästa dagarna i mitt liv.

marcusbild1

 

Tisdag den tionde februari

På morgonen gick jag på en föreläsning om den speciella relativitetsteorin. Sedan jobbade jag i laserlabbet och åt lunch med Stefano. Därefter gick jag på mekaniktutorpass i 3 timmar. Jag förstod en del av föreläsningen eftersom jag varit intresserad av relativitetsteorin så länge. Tutorpasset var däremot väldigt svårt. Jag förstod bara en del fast jag antecknade allt. 

Onsdag den elfte februari

Denna föreläsning var också om den speciella relativitetsteorin men jag förstod mer den här gången! Det kändes superhäftigt att förstå så mycket. Sedan var det tutorpass där jag lyckades förstå vad några olika symboler betydde. Därefter åkte jag till Karolinska Institutet för att vara med en doktorand på Fysikum inom avdelningen för medicinsk strålningsfysik. Resten av dagen blev jag och tre andra gymnasieelever rundvisade på KIs avdelning för medicinsk strålningsfysik. Det var jätteintressant och roligt.

Torsdag den tolfte februari

Hela torsdagen byggde jag i laserlabbet med Stefano. Vi gjorde stora framsteg på konstruktionen. Sedan åt vi som vanligt en trevlig lunch.

Fredag den trettonde februari

På förmiddagen var det ännu en föreläsning. Den var en repetition av kursen. Det var väldigt lärorikt att lyssna på eftersom det var bakgrunden till det jag redan fått höra om. Sedan år jag lunch med en forskargrupp. Det var väldigt trevligt! Alla var väldigt vänliga.

Måndag den sextonde februari

Idag var Stefano på en kurs och Emma var sjuk så jag jobbade hemma. Jag fick uppgifter via mejl så att jag hade något att göra. Det gick ganska fort eftersom de flesta var ganska enkla. Dock var några riktigt svåra! Det var en väldigt rolig utmaning!

Tisdag den sjuttonde februari

Hela dagen var jag i labbet med Stefano och jobbade. Jag jobbade även lite på en presentation som ska hållas för Stefano, Emma, några forskare och några doktorander.

Onsdag den artonde februari

Idag gjorde vi de sista ändringarna på laseruppställningen och skrev en rapport om arbetet. När uppställningen var färdig såg den ut som på bild 1.

På glasskivan ritades mönstret man ville få diffraktionsmönstret av. Diffraktionsmönstret förstorades därefter med hjälp av ett teleskop. Detta gjorde att man fick ett förstorat diffraktionsmönster av mönstret man ritat på glasskivan. Sedan kunde man lägga till en lins till. Det gjorde att man fick mönstret förstorat och projicerat på väggen.

Torsdag den nittonde februari

På morgonen var jag hemma och gjorde extrauppgifter som hade med lasrar att göra. Sedan efter lunch gick jag och Stefano till ”lasergrottan”. Det är en ”grotta” under vetenskapens hus där det finns massor med roliga laserexperiment. Några var enklare medan andra var riktigt komplicerade! Det var väldigt häftigt att vara där.

Fredag den tjugonde februari

Eftersom detta var min sista dag på Albanova var jag ganska ledsen. Det var ju precis denna typ av miljö som jag drömt om att få vistas i! På morgonen gick jag snabbt igenom min presentation med Stefano. Därefter höll jag föredraget för mina handledare, några forskare och några doktorander jag träffat under min Prao-tid. Sedan åt jag lunch med några trevliga personer på Albanova som anordnar ”fysik-shower”. Vi jobbade sedan tillsammans under resten av eftermiddagen. De var otroligt trevliga och jag hade jätteroligt hela eftermiddagen. Jag stannade en timme extra för att det var så kul. Detta var också en av de bästa dagarna i mitt liv. Jag fick se supraledare nedkylda till cirka 200 grader Celsius (med hjälp av flytande kväve) som svävade med hjälp av magneter (och vice versa) – kolla på bild 2! Jag fick se experimentet ”Rubens (Kundts) rör” och uppleva hur lågorna rörde sig till Mozarts requiem. Sedan hjälpte jag till att visa grejer för studenterna. Därefter fick jag städa upp det flytande kvävet, det vill säga hälla ut det. Kvävet försvann nästan direkt och därigenom städade det upp efter sig. Jag tycker att alla andra laboreringsmaterial kan lära sig ett och annat av kvävet. Detta var hursomhelst en annan dag jag sent kommer glömma. Helt fantastiskt.

 

marcusbild2

På det hela taget har detta varit två av de bästa veckorna i mitt liv och jag hoppas kunna komma tillbaka studera(och eventuellt jobba) på Albanova. Bilderna har jag tagit själv.

Marcus M

Share this post
  •  
  •  
  •  
  •